borja2_0

Eget ansvar

I Lördags släppte jag Börje för första gången i år. Han var så otroligt lugn och samlad innan jag strök av kopplet. Upptaget kom snabbt och han skallade grovt. Det gick sakta i tät terräng och flertalet gånger stod det stilla. Spänningen steg då jag stod 300m från arbetet. Han var så samlad och arbetade fokuserat. 
-Pang -Pang .. på radion hörs jag har skjutit mot en stor galt. Börje fortsatte att driva sakta och spårnoga. Arbetet sker totalt sett ca 15 min men det kändes som en evighet. Han bryter och kommer tillbaka. Jag lägger koppel på honom och kollar så han är hel och ren. Vi tar en paus och inväntar en jaktkamrat med sin hund. Vi vill försäkra oss om att vildsvinet var helskinnad. Vi finner inget blod vid skottplatsen utan spårar vidare. 
Jag är så stolt att Börje faktiskt tog upp en större galt, arbetade klokt, samlat och koncentrerat drev sakta och höll avstånd. Många kan nog tycka att hunden borde ha arbetat längre. 
Jag anser att han gjort vad han kunde och att han tog ansvar. Han agerade efter eget huvud och avbröt när han inte orkade längre. 


 

Vad krävs egentligen av våra hundar? Att en hund ska våga att hantera vildsvin eller tex, älg. Att som drivande hund våga arbeta i en löpa i tät terräng. Att våga hålla avstånd och skalla när viltet står stilla och att faktiskt tänka bakåt. För denna vildsvins kille med sina nästan 100 kg som är trygg i sig själv och vet att han inte behöver ta hänsyn till en liten hund. I min värld så krävs det faktiskt många komponenter som gör att våra hundar vågar jaga större vilt alltså större än de själva. 
För er som faktiskt träffat Börje vet att han inte är en samlad hund utan snarare korsning mellan vessla och känguru. 
Jag är stolt över att han arbetade som han gjorde igår och nu ligger han på pluskontot ett tag till..

God Jakt 😉

Kommentarer