Som om att inte en oplanerad parning vore nog så gick valpning helt åt fanders. Allt började så väl. Nikki skötte sig bra men min magkänsla inför valpningen har varit minst sagt orolig. Den har nämligen inte stämt alls.
Jag kan skatta mig lycklig som har så många fina vänner runt omkring mig som inte tvekar att ställa upp.
Mina vak nätter med henne har slitit både på mig och på henne.
Valpningen startade under fredags kvällen och fortlöpte under natten. Tempen var okej men vår känsla var fel.
Värkarna avtog och under lördagsmorgonen så for jag med Nikki till djursjukhuset med trötta ögon och håret i en knut iförd min onepiece och Laikan svans som hon bar högt äntar vi portarna. Laikan är glad och nyfiken inte särskilt smärtpåverkad. Vi gör ett ultraljud och ser svaga hjärtan banka där inne men samtidigt en sörja i buken. Sagt och gjort akut kejsarsnitt på stubben!
Att räcka över kopplet till veterinären och se Nikki följa med glatt sved i min mage. Tårnarna brände under ögonen och jag funderade på om det var sista gången jag ser henne.
När samtalet kom från Vet, på eftermiddagen så kändes det skönt att höra att det gått bra. Livmodern sprack när de skulle avlägsna den och all sörja med den fyllde buken. Den var så deformerad att de behövde öppna hela buken.
Idag så har jag hämtat hem henne efter 2 dygn hos Veterinären. Hon blev glad när jag kom och nu sover hon som en liten gris i ny halm.
Jag tackar än en gång alla mina fantastiska vänner för att ni finns
”PÖSS”
Kommentarer