mush-myter-om-barf-del1

Myter om BARF, del #1

Det finns många rykten och missförstånd när det gäller BARF-utfodring. Med denna serie om BARF-myter hoppas vi kunna reda ut de vanligaste missuppfattningarna. I den första delen fokuserar vi på hundens artspecifika egenskaper och vad som är lämplig kost för hunden.

#1.1 Tamhunden har utvecklats så långt ifrån vargen att dess kropp inte klarar av rå föda

Det stämmer att människan har förändrat hundens utseende och egenskaper, men inte dess näringsbehov eller grundläggande anatomi. Hundar är väldigt bra på att anpassa sig, och äter det som erbjuds för att klara sig. Denna överlevnadsförmåga innebär ändå inte att hundar är en allätare.

Ursprungligen har hunden alltid varit en köttätare: hundens tänder, käke och matsmältningssystem är anpassat för att äta kött. Titta till exempel i hundens mun. De vassa tänderna är är gjorda för att riva, slita, krossa och tugga. Till skillnad från växtätare har hundar inga platta kindtänder (molarer). Dessutom kan hundar inte flytta käken i sidled – de kan enbart använda käken för att krossa samt riva kött och ben. Hundar kunde alltså inte mala växtmaterial mellan tänderna även om de ville.

Påståendet stämmer också såtillvida att processad mat har försvagat hundens immunförsvar, vilket innebär att hundens kropp inte längre producerar de enzymer som behövs för att smälta ben i lika stor utsträckning. Att enzymproduktionen minskat, innebär ändå inte att dessa enzymer försvunnit. När man tar bort spannmål ur kosten och lägger till en för hunden artspecifik kost, ökar enzymproduktionen igen. Det dröjer inte länge innan hunden klarar av att smälta ben utan problem. Läs mer om vårt hundfoder utan spannmål.

#1.2 Tamhunden har anpassat sig till industriell föda

Hunden domesticerades från vargen för tusentals år sedan, och därefter har människan avlat fram olika egenskaper, storlekar och former under många århundraden. Kosten blandade vi oss i betydligt senare: kokad och processad hundmat kom till i butikerna i Sverige först på 1950-talet.

Vad har då hunden ätit innan det? Förr fick hundarna väldigt sällan tillredd mat. Eftersom maten var så pass värdefull gav man inte bort den till hundarna utan orsak. Istället fick den det som människorna lämnade kvar, vilket kunde innehålla små mängder kokade matrester. För att kunna äta sig mätta fick hundarna lov att själva hitta sin mat, t.ex. genom att jaga olika smådjur.

Och innan det? Då följde varghundarna med på jakt och rörde sig i utkanterna av läger och andra platser bebodda av människor, eftersom de visste att de fick rått kött, ben och organ som blivit över. Det fanns inget behov av att koka maten som gavs till hundarna. Hundarna klarade av att hitta sin mat själva och tog dessutom hand om de delar av bytesdjuret som människorna inte ville ha.

År 1950 började man i USA tillverka spannmålsbaserade kex till hundar, och dessa spred sig snabbt över världen. Hundarna fick aldrig någon chans att säga sin åsikt, utan fick istället nöja sig med den mat som fanns i matskålen.

En fullständig anpassning till en ny kost tar ändå en mycket lång tid, eftersom det skulle kräva stora förändringar i hundens matsmältningssystem. Ett resultat av den drastiska förändringen i kosten, är de ökade köerna till veterinärmottagningar.  Allt fler hundägare vänder sig till veterinärer, för att få hjälp mot alla otaliga besvär som hunden lider av. Sjukdomar, som hundar tidigare inte ens har haft.

#1.3 Hundar lever längre idag, eftersom de får all näring de behöver från den industriella hundmaten

Förr i tiden såg man ofta inte hunden som en kär familjemedlem eller partner på samma sätt som idag. Hunden var en del av egendomen, ett bruksdjur och en livförsäkring. Man fäste sällan någon uppmärksamhet vid hundens hälsa innan den inte längre klarade av att utföra sin uppgift.

I dagsläget har hunden en helt annan social status: hundarna har flyttat bort från gatorna in i våra hem, där de får njuta av ett liv under sin ägarens kärleksfulla bevakning. Också veterinärer finns tillgängliga vid behov.

När det gäller kosten innebär detta att hunden inte längre behöver svälta eller jaga. När det gäller den förlängda livslängden har dessa näringmässiga förmåner varit till mer skada än nytta. Hundar drabbas idag av betydligt flera hälsoproblem i en allt tidigare ålder, t.ex. diabetes, tumörer, tarminflammationer och förstoppning. Även om sjukdomarna idag är lättare att diagnostisera, finns det en stark koppling mellan hundarnas kost och alla problem.

#1.4 Rå föda gör hunden aggressiv

Hunden är till sin natur ett rovdjur. Den jagar bollar, leksaker och mindre djur eftersom det är naturligt för dem att fungera så. Innan domesticeringen jagade hundarna själva sina mat i tusentals år. När människorna började uppfostra hundar, valde de ut individer som lämpade sig att leva tillsammans med dem. Hundens naturliga jaktinstinkt behövdes fortfarande, till exempel till boskapsskötsel, och därför har denna instinkt följt med hunden ända fram till idag.

Jaktinstinkten är starkt sammankopplad med rasen och den individuella hunden: alla hundar bryr sig inte om att jaga smådjur. Problemet med en aggressiv hund beror inte på själva kosten, utan ofta på relationen mellan hunden och människan. Om man låtit bli att uppfostra hund är det möjligt att hunden inte respekterar ägarens ledarskap. Detta leder naturligtvis till problem.

BARF-utfodring förvandlar inte din hund till ett blodtörstigt monster – tvärtom. Hunden mår bra och blir inte hyperaktiv av alla kolhydrater. Och när den vet att den får kött av hög kvalitet hemma, behöver den inte leta efter det någon annanstans.

Källa: RawFed.com – Myths About Raw Feeding

Kommentarer