Katter är rovdjur ända ut i klospetsarna och de är så gott som alltid inställda på jakt, även när de äter. De tar varje möjlighet de kan att slå ett byte, även fast de inte är hungriga. Deras bytesdjur utgörs till största delen av smågnagare som sorkar och möss men de tar även småfåglar, harpaltar, kaniner, amfibier, reptiler och insekter. Det är en ganska bred palett av bytesdjur och trots detta betraktas katten ofta som en gourmand eller rent ut sagt som kräsen. Hur kan det bli så?
Jo, katten lär sig vad som är mat redan när den ligger i kattmammans mage. De känner av smakämnen från den mat kattmamman äter och när de i livet utanför ska börja äta fast föda äter de den mat kattmamman äter. De lär sig även jaga de bytesdjur hon tar hem till dem. Det är en jättebra överlevnadsstrategi ute i det fria eftersom de då lär sig att jaga och äta de bytesdjur som finns i området, men det kan lätt ställa till det hos sällskapskatten som får sin mat serverad av sin ägare.
Vi kattägare har sedan länge fått lära oss att katten inte behöver äta en varierad kost, allt den behöver finns i de helfoder som vi köper i affären. Det är förvisso sant att ett helfoder ska vara tillräckligt och det har lett till att vi kattägare börjat ge våra katter en väldigt ensidig kost. Vi köper ett helfoder katten mår bra av och sedan får den bara den maten. Den dräktiga kattmamman får en sorts mat och hennes kattungar får samma mat. Eftersom katten är programmerad att lära sig vad som är mat och inte under sitt första levnadsår lär den sig att det foder den får är mat. Inget annat. Vi har till stor del skapat problemet med kräsna katter själva.
Så länge allt funkar bra med den mat de äter är allt frid och fröjd, men den dag fodret utgår ur sortimentet, receptet ändras, återförsäljaren har slut eller katten blir sjuk och behöver specialkost, då uppstår problem. Tänk på detta när du får hem din kattunge. Låt den få uppleva olika lukter, smaker och konsistenser så att den i vuxen ålder får en bred smakpalett. Att erbjuda olika matupplevelser kan även betraktas som aktivering, något som är särskilt viktigt för innekatter.
Kattens tarmsystem är anpassat för att hantera små mängder energirik mat med hög smältbarhet (dvs. tarmen kan absorbera större delen av näringen i maten). Ungefär hälften av energin i bytesdjuren kommer från fett och den andra hälften från protein. Proteinbehovet är stort eftersom katten hela tiden omsätter protein för energiproduktion. Proteinet ger katten aminosyror som den bygger om till glukos vilket sedan används som energi. Därför är det viktigt att maten innehåller mycket protein.
Katten har en viss förmåga att tänja ut magsäcken och äta en större måltid, men det är små och energitäta måltider den mår bäst av. En mus på kanske 20 gram är en måltid. Att katten mår bäst av små måltider tolkas ofta som att katten behöver ha ständig tillgång på mat, men det är en missuppfattning. Det finns ingenting naturligt eller automatiskt bra med att alltid ha mat framme till katten. Det naturliga för en katt är att jaga och sedan äta dvs. det naturliga födobeteendet är att arbeta för sin mat. En innekatt som alltid har matskålen full behöver inte jobba för sin mat och blir lätt överviktig. Vuxna katter anpassar sig väl till att äta 2-3 gånger om dagen medan kattungar och dräktiga/digivande honkatter behöver äta oftare. Se gärna till att stimulera kattens naturliga födobeteende, särskilt innekattens. Förutom den mängd aktiveringsleksaker som finns att köpa idag kan du helt enkelt leka med din katt innan den får mat.
Tänk även på att katten ursprungligen är ett ensamlevande djur. Den jagar till skillnad från hunden inte i flock och den äter inte heller i flock. Kattmamman tar visserligen hem bytesdjur till sina ungar, men vuxna katter samarbetar inte vid jakt och delar inte rutinmässigt med sig av sina bytesdjur. Har du flera katter är det därför viktigt att se till att var och en får äta ifred. Även katter som kommer väl överens kan bli stressade av att äta från samma matskålar eller ha sina matplatser nära varandra. Var uppmärksam på dina katter när de äter. Att hetsäta eller att hålla sig undan från matplatsen kan vara tecken på att katten blir stressad av matsituationen. Genom att låta varje katt få äta på sin plats i lugn och ro har du även koll på hur mycket katten äter. Förutom att du lätt kan justera fodergivan efter hull ser du om ätbeteendet förändras. Förändringar i ätbeteendet kan förutom stress även bero på sjukdom. Fasta, kontrollerade matrutiner ger dig helt enkelt bra koll på hur katten mår.
Matilda Eriksson
Kommentarer