muusa

Utfodring – dräktig tik

 

En vanlig fråga från ägare till en dräktig tik är om man kan fortsätta med en rå kost eller om borde man gå över till torrfoder ”för säkerhets skull”. Själv är jag jävig att svara på denna fråga, eftersom jag inte har utfodrat en enda dräktig tik eller valpkull på torrfoder. Enligt min åsikt påverkar tikens kost valparna redan innan den är betäckt. Tiken borde vara i utmärkt fysisk kondition innan den betäcks. Den fysiska konditionen påverkas av många olika saker, men med kosten kan man påverka mycket.

Själv ser jag att en rå kost utan torrfoder är det bästa alternativet, och vill här dela med mig erfarenheterna jag har inom ämnet. Hoppas detta kommer att hjälpa er med era hundar.

”Normal” kost

Först vill jag gå igenom vad jag anser som en ”normal kost” och hur jag utfodrar ”normalt”. Alla mina hundars kost skiljer sig en aning från varann, eftersom de alla har lite olika behov. De är individer. Som en utgångspunkt, ”tallriksmodell”, har jag ett helt djur.

En vanlig kost består hos oss av kött, ben och organ ungefär i de proportioner som de hittas i ett helt djur.  Utöver detta får mina hundar en mycket liten del av mörkgröna, röda och gula växter, bär och frukter. Orsaken till denna färgklassificering är att färgerna går hand i hand med vissa näringsämnen. Tyngdpunkten ligger på mörkgröna grönsaker. Tillskott eller oljor använder jag inte som en självklarhet, utan närmast som kurer om det finns ett behov, m.a.o. symptom på brist.

Innan betäckningen

En tid innan löpet början minskar och lättar jag på kosten. Detta betyder att tiken får lite mindre mängd som består av lite mer ben och brosk än hon normalt får. Tiken kan möjligen gå lite ner i vikt under denna tid. När det är nära tiden då löpet är beräknat att börja, ger jag tiken lite mer och lite stadigare mat. I praktiken betyder det att tiken får mer muskelkött, organ, ägg och en aning mer fett. Då blir det naturligtvis mindre ben, brosk och ligament jämfört med den ”normala” kosten.

Nu är det kanske någon som undrar varför man skulle vela göra så här? Svaret är enkelt: man härmar naturen. Tiden då man ger mindre och ”lättare” föda, simulerar en kort ”bristtid” som skulle kunna ske i naturen och tiden precis innan löptiden då tiken får ”stadigare” föda, simulerar då motsatsen. Sådana växlingar sker jämt och ständigt i naturen, och det påverkar djurens kropp och förökande. När det är bra tider har djuren större valpkullar än när det är dåliga. Poänget med denna lilla simulation är alltså att lura tikens kropp till att tro att det först är dåliga tider och just innan löpet (och därmed ägglossningen), blir det bra tider. Då är det sannolikare att tiken får mer äggceller. 

Det här är inte undersökt enligt vad jag vet, men enligt min erfarenhet fungerar det bra bara man tidställer det rätt så att kroppen får möjligheten att reagera. Min erfarenhet är att genom att göra detta har man fått större valpkullar, förutsatt att tiden med mindre mat följs av en period med stadigare kost. Det finns ingen vetenskaplig grund för detta, bara naturen som modell och erfarenhet av att det fungerar.

Efter betäckningen

Efter att tiken är betäckt har jag fortsatt med att ge en stadigare kost i ca en veckas tid. Efter det har jag återgått till den normala kosten och fortsatt med den ända tills den sista trimestern.

Den sista trimestern av dräktigheten

Under den sista trimestern tar valparna en hel del plats och tiken har inte längre tillräckligt plats för att äta en stor mängd i taget och tarmtömningen blir svårare p.g.a. mjuknande vävnader och kroppens rundhet. Därför behöver man ge tiken flera mindre portioner per dag och undvika att ge stora, hårda ben och större mängder av malda mjuka ben. De gör avföringen hård och innehåller inte så mycket av de näringsämnen som tiken behöver vid det här stadiet. Därför övergår jag vid det här stadiet till en ”stadigare” kost som innehåller näringsämnen och energi i en tätare form, alltså allmänt mer i förhållande till matens vikt och volym.

Benen lämnar jag inte totalt från kosten i början på den sista trimestern, men börjar dra ned på mängden så småningom så, att de sista tre dagarna innan beräknade tiden får tiken inte alls benmaterial i någon form. I praktiken betyder detta att från början av den första trimestern, ju närmare födseln det blir, desto mindre och mjukare ben får tiken. En kycklinghals innehåller t.ex. mycket mindre och mjukare ben jämfört med ett älgben.

Samtidigt som jag drar ner på benmängden, undviker jag att ge brosk och ligament och föredrar att ge organ, muskelkött och ägg. De är bra eftersom de innehåller mycket näringsämnen i förhållande till volym och vikt – de är med andra ord otroligt näringsrika.

Grönsaker, bär och frukt ger jag inte just alls under den sista trimestern, eftersom hunden inte kan tillgodogöra sig dessa som energi så bra, även om den skulle få lite vitaminer av dem.

Om kosten består närmast av muskelkött, organ och ägg är den relativt laxativ, vilket är positivt när det gäller de sista dagarna innan den beräknade tiden. Den hjälper tiken att tömma sin tarm före födseln.

Efter födseln

Efter att valparna är födda är det jätteviktigt att tiken får tillräckligt med vätska. Själv håller jag vattenskålen inom räckhåll för tiken, speciellt om det är frågan om en tik som inte vill lämna sina valpar för en sekund.

Mat ger jag så mycket tiken själv vill äta. Tiken får själv välja vad hon vill ha, och därför lägger jag fram kött, organ, ägg och små, mjuka ben som är lätta att äta. Alla dessa finns skilt i egna skålar så att tiken har lättare att ta för sig det den anser sig behöva. Man kan alltså tala on en buffé, både i frågan om mängd och sortiment, som tiken har tillhands. Man kan också använda vårt helfoder Vaisto och skålar med ägg, ben och organ i tillägg. 

Enligt erfarenheten jag har duger först kött, organ och ägg bäst, men efter ca. en vecka börjar tikarna häva i sig ben t.o.m. så att man skulle tro att de aldrig fått ben i hela sitt liv. Jag har tolkat det så att det går hand i hand med mjölkproduktionen och antal valpar. Ju mer mjölk tiken producerar, desto mer smakar det med ben. Det är ju nog logiskt, eftersom det går åt en hel del mineraler till mjölken.

Buffén har jag låtit pågå så länge som tiken diar valparna. När tiken börjar avvänja valparna och det är tid att börja med fast mat har jag begränsat tikens buffé enligt diandet för att tiken inte skulle gå upp i vikt. Detta kan låta som ett skämt för många uppfödare, eftersom problemet oftast är det motsatta – att tiken är mager, kanske i dålig kondition och tappar päls, men det har jag aldrig upplevt med denna kost.

Hur kan man använda MUSH B.A.R.F.?

Det lättaste är att använda MUSH Vaisto som ”vanlig mat”, och ge tilllägg ur vårt Basicsortiment MUSH Basic. I Basicserien hittar du benfria köttbullar, kycklingorgan och ben. Toppen för buffén!  

När man ska lätta på kosten gör man det t.ex. genom att blanda MUSH Vaisto med MUSH Basic grönsaker och MUSH Basic benfri kyckling.

När maten behöver vara stadigare kan man blanda helfodret MUSH Vaisto med MUSH Basic kycklingorgan och MUSH Basic benfri kyckling. Man kan också lägga till råa ägg om man vill. 

Kommentarer