VILKEN SORT SKA JAG VÄLJA?
När du ska börja med MUSH föreslår vi att du väljer Vaisto Grön eller någon av våra två Hellä-sorter. Vaisto Grön innehåller lägre benhalt och högre grönsakshalt som tillsammans med nötvom gör omställningen från torrfoder mildare för hunden. Hellä-fodren är benfria och innehåller endast en proteinkälla per sort, de passar därför utmärkt till hundar med känslig mage eller allergier. Hellä-produkterna är med sina nyttiga fettsyror och mjölksyrabakterier som ett superfood för hundar och kan även hjälpa till att hantera olika problem på kort sikt.
Är det en hund som är van vid råfoder som ska byta till Vaisto går det bra att välja den sort i serien som passar individens behov i stället. Är hunden allergisk mot till exempel kyckling eller gris men tål kalkon och nöt så är Vaisto Blå ett bra alternativ då den innehåller mer nötvom och endast innehåller ben från lättsmälta proteinslag. För en allergisk hund som kanske inte tål någon form av fågel, fisk eller gris/nöt så finns Vaisto Wild (ren-lamm-älg), som även fungerar för nybörjarhunden. Om hunden blir hård i magen vid omställningen kan den behöva kompletteras med grönsaksbullar under omställningen.
HUR GÖR JAG ÖVERGÅNGEN?
Det skonsammaste kan för många hundar vara att byta foder helt tvärt. Eventuella omställningsbesvär går då fort över och kroppen ställer snabbt om sig, men alla hundar är unika och tiden det tar för tarmen att ställa om sig skiljer sig från hund till hund. En långsammare övergång kan vara mer lämplig för en del hundar och det görs genom att byta ut torrfodret till råfoder stegvis under 1–2 veckor. Du höjer då successivt mängden Vaisto eller Hellä för varje måltid och sänker mängden torrfoder.
VARFÖR ÄNDRAS AVFÖRINGEN EFTER BYTE TILL RÅFODER?
Torrfoder och råfoder fungerar lite olika ur matspjälkningssynpunkt. Hundens magsyra är väldigt sur, vilket gör att den enkelt bryter ner råa ben och smältbarheten och näringsupptaget blir maximalt med råfoder. Många torrfoder gör magsyran basisk, vilket givetvis leder till att matsmältningen inte fungerar fullt lika effektivt. Då de flesta torrfoder innehåller diverse utfyllnadsprodukter för att binda kulorna eller öka vissa ämnen (exempel på detta är baljväxter som ger en högre näringsdeklaration på proteiner men i själva verket inte tillför proteiner hunden kan ta upp då aminosyrekedjorna är inkompatibla med en hunds behov) får hunden inte samma näringsupptag.
Hundens avföring visar hur bra näringsupptag och matsmältning fungerar. Efter byte till råfoder är de första förändringarna hundägaren märker att hundens avföring är fast, nästan luktfritt bajs i små pluttar i stället för de stora högarna med illaluktande krämig avföring den tidigare haft. Dessutom försvinner gaserna i magen.
Ibland är avföringen mörk, ibland är den ljus. Är avföringen så hård att den bara smular ut som frigolit är det förmodligen för högt ben- eller broskinnehåll för individen antingen i Vaisto-sorten man valt eller så kan hunden ha fått ben utöver kosten. Det är ingenting som är farligt och sker det ibland till exempel efter ett benmål så behöver man inte justera något. Det man kan göra är att förslagsvis ge lite organ ihop med benmålet eller ge enskilda och inkompletta mål de dagar man vill ge råa ben. Som exempel kanske hunden får broskben av nöt varje lördag. I stället för att den äter det ihop med Vaisto kan den få ett berikande mål av nöt broskben ihop med Basic Kycklingorganbullar, Basic Nötvom och Basic Grönsaksbullar. Att just denna middag är inkomplett gör ingen skillnad för foderstaten, då man vid råutfodring ser över näringsinnehåll över en period på 10–14 dagar normalt. Med Vaisto eller Hellä är foderstaten komplett alla gånger maten serveras, och då kan man med gott samvete ge ett inkomplett men berikande mål någon gång i veckan.
NÄR KAN JAG TESTA ANDRA SORTER?
När hundens ätit råfoder problemfritt i cirka två veckor kan du med fördel variera mellan de olika sorter Vaisto eller Hellä som kan tänkas passa just den individen. Du kan även ge Vaisto och Hellä i kombination med varandra, hundar mår bra av variation i kosten. Vi rekommenderar även Hellä som en kur under en till tre månaders tid när hunden har en jobbig period, före en tuff tävling eller för att ge den där lilla extra boosten pälsen före utställning. Om hunden har problem med magen, till exempel efter en antibiotikakur kan Hellä hjälpa magen att komma i balans igen. Hellä är också utmärkt att ge före parning, under dräktigheten och som helfoder några dagar före förlossningen. Läs mer om Hellä här och här.
HUR MYCKET SKA HUNDEN ÄTA?
Riktlinjen för vuxen hund är cirka 2 % av kroppsvikten varje dag. Ta i beaktande att varje hund har individuella behov. Ålder, aktivitet, ämnesomsättning och miljö inverkar på hur mycket mat hunden behöver. Små hundar och hundar som är mycket aktiva (som draghundar, jakthundar i säsong, tjänstehundar och liknande) äter generellt en högre procentandel än sällskapshundar och mycket stora hundar. En hund på 50 kilo äter generellt mellan 1–2 % av kroppsvikten medan mindre raser ofta äter mer i förhållande till deras kroppsvikt eftersom de har högre ämnesomsättning, de kan därför behöva 3 % av sin kroppsvikt. Det viktiga är att din hund är slank och pigg, du ska kunna känna revbenen utan att behöva trycka hårt mot bröstkorgen och uppifrån sett ska din hund ha en tydlig midja.
I tabellen har vi sammanställt en genomsnittlig mängd mat för fullvuxna hundar. Kom ihåg att det bara är en ungefärlig mängd mat, det som passar just din hund kan avvika från tabellen.
Riktlinjen är 2 % av önskvärd kroppsvikt, om hunden väger 20 kg men borde väga 18 kg, utgår du ifrån 2 % av 18 kg vilket är 360 g. Om hunden i stället väger 18 kg men behöver gå upp till 20 kg ska den få 2 % av 20 kg vilket är 400 g. Det här är bara en riktlinje och ska justeras efter det individuella behovet hos hunden beroende på metabolism, aktivitet och dagsbehov. Ingen behöver äta exakt samma mängd mat varje dag, justera alltså med fördel dagsransonen efter dagens aktiviteter för en sund och balanserad vikt hos hunden.
VAD GÄLLER FÖR VALPAR?
En valp som är 2–8 månader äter oftast 5–10 % av sin kroppsvikt. En 8 veckor gammal valp som väger 3 kg kan börja äta 300 g råfoder per dag, medan en valp på 6 månader som väger 3 kg kan äta 5 % vilket motsvarar 150 g, lite mer i tillväxtfas och lite mindre i tillväxtplatå om valpen börjar bli lite rund. Ge gärna valpen bra och ätbara ben utifrån storlek och kapacitet att tugga. Till små valpar är kycklingvingar ett bra alternativ medan nöt broskben är ett bra alternativ till större valpar.
Byt gärna till råfoder direkt så snart valpen har installerat sig i hemmet. Är det en valp som kanske är lite orolig eller ängslig kan det vara idé att vänta med foderbyte tills den känner sig trygg i sin nya miljö. Även valpar kan börja med Vaisto Grön eller Hellä om de inte ätit råfoder innan. När magen stabiliserat sig och valpen vant sig vid den nya maten kan ni byta till Vaisto Puppy som är framtaget för växande valpar. För valpar som avvänjs från moderns di och ska börja med fast föda är Hellä ett utmärkt alternativ eftersom det är benfritt och skonsamt för magen.
LÄS MER OM HUR DU UTFODRAR VALPEN HÄR.
Har du en dräktig tik? HÄR kan du läsa om utfodring av dräktig och digivande tik.
Kommentarer