Bakterier i rå mat – behöver man vara rädd för dem?
Kort sagt – Om hygienen är i skick, så nej.
För människor innebär hantering av rått kött alltid en risk – oavsett om det tillagas för husdjur eller människor. Att hälla köttfärs i en stekpanna innebär samma risk som att servera rå mat i en hunds eller katts skål. Men på samma sätt som när du lagar mat åt dig själv, det vill säga med god hygien, kan dessa risker förebyggas.
Mikrobiologiska risker med råutfodring är teoretiskt större än med värmebehandlad mat. Men hittills har de enda bekräftade allvarligare epidemierna orsakats av torrfoder. Upphettning förstör näringsämnen som är livsviktiga för husdjur, vilket gör att det inte finns några riktigt naturliga fullfoder i torrfoderform. Hundar och katter är biologiskt inte heller skapade för att äta tillagad mat. Ett husdjurs normala immunförsvar, salivens enzymer, tarmarna och den sura magsyran säkerställer att ett friskt husdjur inte blir sjukt av bakterier i rått kött. En rik tarmflora är en av de viktigaste hälsofördelarna med råutfodring, och just denna rikliga mikroflora har en betydande inverkan på husdjurets allmänna hälsa och övergripande välbefinnande.
(Hundar och katter som precis börjar med råutfodring bör dock vänja sig vid rå mat gradvis, särskilt om tarmfloran har blivit fattig på grund av steril mat.)
Bakterieexponering
För människor är exponering för bakterier inte alls en dålig sak, snarare tvärtom.
Bakterier är inte i vanliga fall ”skurkar”! Brist på bakterier kan göra oss sjuka, och i flera studier har brist på bakterier kopplats till en mängd hälsoproblem som allergier, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och så vidare.
En bred mångfald av bakterier är bra och till och med nödvändig för människans livsfunktioner och välbefinnande. Till exempel kan en person som genomgått en antibiotikakur, vilken utarmat bakteriefloran, vara betydligt mer mottaglig för infektionssjukdomar.
”Bakterier kämpar för sin överlevnad precis som alla andra organismer på jorden. När människor uppfinner en ny medicin, gör bakterier sitt bästa för att överlista den och överleva. Antibiotika var från början ett kraftfullt vapen, men människor har försvagat det genom överdriven och vårdslös användning. Om ett antibiotikum eller dess dos är felaktig, dör inte bakterierna utan får istället information om läkemedlets egenskaper och kan mutera för att bli resistenta mot det. När detta sker ofta hamnar vi i en situation som Världshälsoorganisationen WHO nu allvarligt varnar för. WHO bedömer att antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot hälsa, livsmedelssäkerhet och utveckling över hela världen.”
(https://yle.fi/uutiset/3-10656651)
Vi kan alla bidra till att påverka denna situation genom att undvika onödiga antibiotikakurer – både för oss människor och för våra djurvänner. Ju mer antibiotika vi använder på människor och djur, desto fler resistenta bakterier uppstår hos båda.
Att hälla köttfärs i en stekpanna innebär samma risk som att servera rå mat i en hunds eller katts matskål.
Man ska inte vara rädd för bakterier!
Flera studier har visat att tillräcklig exponering för en mångsidig mikrobiell flora gynnar vår hälsa.
Exponering för olika mikrober har faktiskt visat sig vara kopplat till förbättrat immunförsvar. Människans immunförsvar byggs upp redan tidigt under barndomen. Det är därför bra för barn att vistas mycket utomhus, krypa på golv och gräs, och stoppa saker i munnen som inte är giftiga eller utgör en tydlig kvävningsrisk. På så sätt får barnets immunsystem den utmaning det behöver.
Mikrober är en viktig del av våra liv på många sätt. Utan mikrober skulle mänskligheten inte kunna leva, och inte heller naturen skulle överleva. Som tidskriften Tiede skriver i en artikel: ”Mikrobiomet kan ses som kroppens minst kända organ. En vuxen människa har 100 biljoner (10 upphöjt till 14) mikrobiella celler i sin tarm – ungefär tio gånger fler än kroppens egna celler. I en milliliter innehåll från tjocktarmen finns det 100–1 000 miljarder (10 upphöjt till 11–10 upphöjt till 12) mikrobiella celler. De flesta arter är fortfarande okända.” (https://www.tiede.fi/artikkeli/jutut/artikkelit/bakteerien_puute_sairastuttaa, 2019)
Den nuvarande västerländska livsstilen är ofta alldeles för klinisk. Upprepad handdesinfektion och användning av starkt desinficerande rengöringsmedel påverkar vår hälsa negativt. Genom desinfektion avlägsnar vi konstgjort den normala mikrofloran och lämnar utrymme för skadliga bakterier att växa.
Det är lätt att tänka på bakterier som enbart ”skurkar” – skadliga organismer, men sanningen är att utan bakterier skulle vi alla dö.
Superbakterier och zoonoser
På senare tid har det uppstått oro i rubrikerna över risken att människor som hanterar råutfodringsprodukter för husdjur kan insjukna. Ämnet borde dock betraktas ur ett bredare perspektiv, nämligen livsmedelsindustrin. Råvarorna i husdjurs råfoder består ju av samma djurs kött och biprodukter som köttfärs, julskinkor och kycklingfiléer som säljs i matbutiker för människor. Som svar till de oroliga: den enklaste lösningen och sättet att undvika kontaminering är naturligtvis god hygien, men låt oss gå djupare in i frågan.
Livsmedelsverket (Ruokavirasto) främjar, övervakar och forskar i livsmedelssäkerhet och kvalitet samt djurens hälsa och välfärd i Finland. Livsmedelsverket har alltså en nyckelroll när det gäller köttets säkerhet, bakterier och hygien. Vår egen provtagningsplan, som stödjer Livsmedelsverkets arbete, har också utformats i samarbete med dem. Troligen tack vare Livsmedelsverkets noggranna kontroll är finländskt kött fortfarande ett av världens säkraste (tillsammans med svenskt kött).
Kontrollerad användning av antibiotika är av yttersta vikt för hela samhällets hälsa. Även om finländska produktionsdjur redan använder väldigt lite antibiotika i jämförelse med resten av Europa, har mängden fortsatt att minska. Försäljningen av antibiotika för produktionsdjur minskade med 18 procent mellan 2014 och 2018.
I Finland behandlas produktionsdjur främst individuellt. Detta skiljer sig från många andra europeiska länder, där majoriteten av antibiotika till produktionsdjur ges till hela grupper via foder eller dricksvatten. Finlands återhållsamma och riktade användning av antibiotika, samt förebyggande av sjukdomar, återspeglas också i den gynnsamma resistenssituationen hos bakterier isolerade från produktionsdjur.
När det gäller bakteriekontroll är både Finland och Sverige ledande. Det är också värt att notera att Livsmedelsverkets regler är striktare för djurfoder än för livsmedel till människor. Till exempel får djurfoder innehålla betydligt färre enterobakterier än mat avsedd för människor.
Vanliga orosmoment
Vi får oftast frågor om MRSA, ESBL, EHEC, salmonella och Campylobacter, så låt oss ta en närmare titt på dessa. Av de nämnda är MRSA och ESBL antibiotikaresistenta bakterier.
MRSA ( meticillinresistent Staphylococcus aureus )
Staphylococcus aureus är en vanlig bakterie på huden och slemhinnorna. Den finns i näs- och svalgslemhinnan eller på huden hos ungefär en fjärdedel av friska finländare, alltså cirka 25 %. MRSA beter sig på samma sätt som antibiotikakänsliga S. aureus både hos bärare och som infektion. De flesta nya MRSA-fall upptäcks i screeningprov från symtomfria bärare. MRSA sprids genom kontaktsmitta, det vill säga via händer. Majoriteten av infektionerna överförs från andra personer som bär bakterien.
(https://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=dlk00586)
MRSA-bakterier förekommer i små mängder i finländskt kött. Risken att få en MRSA-infektion via kött eller andra livsmedel är mycket liten. Eftersom MRSA sprids genom kontaktsmitta via händer kan hantering av kött eller livsmedel som innehåller MRSA teoretiskt leda till smitta. Enligt nuvarande kunskap är det dock osannolikt att bakterien sprids genom hantering eller förtäring av livsmedel som innehåller MRSA.
(https://www.ruokavirasto.fi/viljelijat/elaintenpito/elainten-laakitseminen/moniresistentit-bakteerit/usein-kysyttya-mrsasta/)
Enligt en färsk amerikansk studie verkar människor oftare överföra MRSA till sina husdjur än tvärtom. Studien visade att bakterien vanligtvis fördes hem av familjens barn. Därifrån spreds den till exempel till kylskåpshandtag, handdukar, ljusknappar, spelkontroller och husdjur, där den kan överleva i flera månader. Inom familjen kan MRSA överföras mellan människor och husdjur, och det är ofta svårt att avgöra vem som var först att få smittan.
(https://www.thelancet.com/journals/laninf/article/PIIS1473-3099(19)30570-5/fulltext)
God allmän- och handhygien är det bästa sättet att förebygga smitta.
(https://www.ruokavirasto.fi/viljelijat/elaintenpito/elainten-laakitseminen/moniresistentit-bakteerit/usein-kysyttya-mrsasta/)
Precis som när man lagar mat till sig själv kan dessa risker undvikas genom god hygien.
ESBL ( Extended-Spectrum Beta-Lactamase )
I en frisk människas tarm, på slemhinnor och på fuktiga hudområden, som i hudveck, finns olika gramnegativa stavbakterier som är viktiga för människan (till exempel E. coli, Klebsiella eller Proteus mirabilis). Gramnegativa stavbakterier med så kallad ESBL-egenskap kallas ESBL-bakterier. ESBL gör många antibiotika verkningslösa.
ESBL är vanligtvis en importerad bakterie, och ESBL är sällsynt i Finland. Bakterien söks bara vid utredning av infektionens orsak. Oftast leder smitta till ett kortvarigt bärarskap bland personens egna tarmbakterier. Två tredjedelar av dem som smittas utomlands ”renas” inom en månad, och efter sex månader är bakterien borta hos nästan alla. Risken att insjukna i en infektion är mycket liten under denna tid, och endast cirka en av hundra smittade utvecklar en infektion innan bakterien försvunnit naturligt.
(https://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=dlk01205)
God hygien vid matlagning och hantering av rå djurfoder är viktigt för att förebygga ESBL-smitta.
EHEC ( enterohemorragisk Escherichia coli )
EHEC-bakterier är en grupp E. coli som huvudsakligen orsakar sjukdom hos människor.
EHEC-bakterier kommer alltid från avföring och smittar via munnen. Smittan kan spridas genom mat, dricksvatten eller badvatten som förorenats med avföring. Det är också möjligt att bli smittad av djur som bär på EHEC eller från deras närmiljö, där bakterier kan hamna på händerna. Om handhygien inte sköts ordentligt kan bakterierna överföras till munnen. Smittan kan också överföras mellan människor.
I Finland undersöks förekomsten av EHEC i nötkreatur på slakterier. Övervakningen av EHEC hos nötkreatur ingår i slakteriernas egenkontroll. Förekomsten av EHEC i finländskt kött är mycket låg. Även om kött sällan innehåller EHEC eller andra sjukdomsframkallande bakterier är det viktigt att upprätthålla god hygien i köket. Smitta från djur till människa kan förebyggas genom noggrann handtvätt.
Salmonella – Salmonellabakterier är tarmbakterier som kan föröka sig både i syre och i syrefria förhållanden. De kan också överleva utanför tarmen. Salmonella kan spridas via livsmedel eller vatten förorenade med avföring från människor eller djur och orsaka matförgiftning. Tack vare salmonellakontrollen är förekomsten av salmonella bland produktionsdjur i Finland mycket låg jämfört med internationella nivåer.
(https://www.ruokavirasto.fi/henkiloasiakkaat/tietoa-elintarvikkeista/elintarvikkeiden-turvallisen-kayton-ohjeet/ruokamyrkytykset/ruokamyrkytyksia-aiheuttavia-bakteereja/salmonella/)
Övervakningen av kommersiellt producerad råfoder är mycket noggrann i Finland. Endast råvaror som är lämpliga för mänsklig konsumtion används, vilket gör risken för salmonellasmitta via råfoder mycket liten. Hygiennivån på slakterier och köttförädlingsanläggningar övervakas noggrant.
Salmonellarisker förebyggs med god allmänhygien!
Campylobacter (Campylobacter jejuni och Campylobacter coli)
Campylobacter-bakterier är vanliga tarmbakterier. Campylobacter kan också förekomma i naturliga vattenkällor och pölar, där den kan överleva i flera veckor eller månader. Smitta från ett infekterat djur till människa är ovanligt, och de flesta fall (nästan 80 %) av campylobacterinfektioner hos finländare härstammar från utlandsresor. I Finland är de få campylobacterutbrott som rapporterats oftast kopplade till förorenat dricksvatten eller kycklingkött. Förekomsten av campylobacter i kycklingkött som säljs i Finland är dock betydligt lägre jämfört med många andra länder.
(https://www.ruokavirasto.fi/henkiloasiakkaat/tietoa-elintarvikkeista/elintarvikkeiden-turvallisen-kayton-ohjeet/ruokamyrkytykset/ruokamyrkytyksia-aiheuttavia-bakteereja/kampylobakteeri/)
Smittfall från husdjur, exempelvis via deras avföring eller foder, är mycket sällsynta.
God hygien är viktig, och om kvaliteten på dricksvattnet är osäker bör det kokas innan användning.
Hittills finns det inga bevis för någon omfattande epidemi eller dödsfall hos husdjur på grund av råfoder. Däremot har de få tragiska fallen orsakats av torrfoder.
Sammanfattning
Bakterieorsakade hälsorisker är sällsynta i Finland, och med god hygien kan riskerna minimeras nästan helt.
Intressant nog visar en stor undersökning av Helsingfors universitets DogRisk-grupp (med svar från cirka 17 000 hushåll i 81 länder) att hushåll där råfoder utgör mer än 50 % av djurens diet rapporterade färre sjukdomar (virus- och bakterieinfektioner) än hushåll med mindre andel råfoder. Det är också intressant att endast tre fall kunde bekräftas där råfoder orsakat sjukdom hos människor. Hittills finns det inga bevis för någon omfattande epidemi eller dödsfall hos husdjur kopplade till råfodring. Däremot har alla de få tragiska fallen haft sitt ursprung i torrfoder.
Alla utfodringsmetoder har sina risker. Det finns dock tecken på att råfodring av husdjur till och med kan ge en skyddande effekt mot sjukdomar hos människofamiljen, även om detta kräver ytterligare forskning.
(https://www.helsinki.fi/fi/uutiset/elamantieteet/koirille-ja-kissoille-raakaruokaa-syottavat-kotitaloudet-eivat-koe-sita-merkittavana-tartunnan-lahteena?fbclid=IwAR2XMgcuOpZZT5kKpNlnXarHXpmWSq6hpoPFgSMkUyY02aRmEz_qWaGsY5E)
Vi på MUSH vill erbjuda säkra, ansvarsfullt producerade, rena, högkvalitativa och artanpassade råfoderprodukter och torkade godbitar för husdjur. Vi tar eventuella risker kopplade till våra produkter på största allvar och arbetar förebyggande genom kontinuerlig produktkontroll. Vi samarbetar med Livsmedelsverket, köttleverantörer och våra återförsäljare, och vi utför dessutom effektiv egenkontroll. Vi påminner regelbundet om vikten av god kökshygien och diskuterar detta med kunder som överväger att byta till råfodring. På så sätt kan vi fortsätta att hålla råfodring lika säkert och enkelt som det är idag.
