dogs_play_in_water_medium

Första bloggen: pusselbitar

Hej

Mitt namn är Lena Sundberg och detta är min första blogg. Jag har jagat på egen hand under nästan 20 år. Jag har haft stövare under 10 av dessa år, vilket är underbart. Jag har haft turen att nu ha en hane, Bäcklundens Eko, som har gjort stora framsteg under jaktprov och kan titulera sig Svensk och Finsk jaktchampion. Han har dessutom vunnit två stora tävlingar nämligen Nordkallottmästerskapet 2011 samt Kvinnokampen 2012. Vi har varit med om en massa roliga saker under våra resor både i Sverige, Finland och Norge.

För att lyckas så bra under jaktprov, ja i skogen över huvud taget, anser jag att det finns en del saker som måste fungera. Självklart har genetiken en del i det hela tillsammans med hur ofta hunden får vara i skogen då de inte lär sig något liggandes på kökssoffan. Jag tror att fel person kan förstöra en hund med bra stam och jag tror också att en duktig person kan ta fram det lilla extra hos en med mindre framgångsrik stamtavla. Man måste självklart ge sin hund motion och stimulans året runt för hur det nu är så är jaktsäsongen inte den största delen av året. Man kan ju inte förvänta sig några resultat hos en hund utan kondition lika lite som du själv inte kan orkar springa heldagar i skogen utan träning. För att kunna göra toppresultat krävs också ett förtroende mellan dig som hundförare och din hund. En hund som är med i familjen, som får kärlek och omvårdnad blandat med vardagslydnad där man aggerar konsekvent, blir en lugn hund med självförtroende som litar på dig. För mig är det jätte viktigt att få med mig min hund från skogen varje gång så jag satsar på lydnad i hemmet och tror stenhårt på att detta ger resultat i skogen. Det finns ju inget värre än att tvingas lämna skogen utan sin hund och själv åka hem.

En till väldigt viktig pusselbit är också hälsa och den går hand i hand med vilket foder du använder. Eko luktade tex väldigt mycket hund och jag tvingades att duscha honom alltför ofta. Hans lukt spred sig till allt i hemmet och även om jag älskar hundar var det lite enerverande att se folk rynka på näsan då de kom hem till mig. När jag bytte till Mush så märkte jag efter redan ett par veckor att han inte alls luktade lika mycket. Han har dessutom bivit mer livlig, han är ju ändå åtta år, och gör fler busiga utfall mot mig och vill leka. Han ligger ju större delen av dagen och vilar precis om alla hundar gör, men han sover inte alls lika mycket utan ligger och kikar på det vi i familjen hittar på. Detta gör mig väldigt glad och ger en förhoppning att han med hjälp av Mush kommer att orka tävla längre in i ålderdomen, som tyvärr närmar sig med stormsteg.

 

Kommentarer