Sista dagen för jakt på klövvilt med hund på säsongen, 31:a januari. Kronhjortsjakt i Bredvik. Nysnö.
Per hade kommit med sin tax, Quickmatch Iögonfallande Inez och Nisse med sin tax, Quickmatch Hurricane Holger. Patrik hade med sin Drever och Ulrik hade med sin.
Jag hade varit runt för att kolla spår i nysnön på morgonen. Flera kronhjortar hade varit i rörelse under natten.
Vi fördelade ut oss i såterna, vi hundförare och passkyttarna som var med.
Jag och Platon skulle gå upp från masten och österut. Det passade bra, det var en stadig, östlig vind. Det låg en del snö där det var öppet, men i skogen gick det lättare att gå. På sina ställen bar snön en liten tax, på andra ställen var det så djupt att han hade svårt att ta sig fram. Första tio minutrarna ser jag Platon nästan hela tiden, Han kämpar med föret och verkar måttligt intresserad. Plötsligt drar han iväg, rakt österut. Han måste ha fått vind på något. Jag ser på pejlen ett rakt streck efter hunden i nästan 400 m innan jag hör att han börjar skälla. Jag går upp mot åsen för att spåra av vad det är för djur han jagar. Kronhjort! Drevet går norrut, vinden ligger så att jag hör honom hela tiden. Jag går över en ås och tar ett pass i kanten på en myr. Efter nära en kilometer norrut så vänder drevet mot mig igen. En lång stund är det riktigt spännande, då jag hör min egen hund närma sig, Ulriks drever har igång ett drev en bit ifrån mig och jag hör även några skall från en älghund. Men inga djur får jag se, Platons drevdjur passerar på andra sidan myren inne i skogen. Nedanför mig viker det rakt västerut och djuret går ur såten. Jag ser på pejlen var Platon är, så jag genskjuter honom och kallar in honom. Han får åka på mina axlar ut ur skogen. Det går fortare än att gå med en motsträvig, jaktsugen tax i koppel. Och man sparar på tassarna lite, i det tuffa föret.
Passkyttarna fördelar ut sig i nästa såt, och jag släpper Platon på spår av kronhjort. Han drar iväg och börjar skälla och jag ropar på radion att det är spåren efter två djur, ett större och ett mindre. Så troligen hind och kalv. Jag går över en bäck och ställer mig i en gles björkskog. Jag meddelar övriga jägare på radion var jag är. Till väster om mig går en grusväg där flera passkyttar står. Öster om mig står Ulrik uppe på en skogsbilväg. Rakt söder om mig ligger byn. Så jag har bara skjutriktning rakt norrut. Drevet går norrut, ifrån mig. I en skogsdunge hör jag hur Platon nästan skriker istället för skäller. Han har förmodligen sett djuren, eller kommit på väldigt färska spår. Jag ser på pejlen att drevet vänder söderut. Mot mig. Ute på åkern till vänster om mig ser jag två djur komma springande. Hinden först, sedan kalven. de viker österut och kommer att passera rakt norr om mig. Det är nu eller aldrig. Jag hittar en lucka mellan träden. Hinden passerar i kikarsiktet och efter kommer kalven. Skottet går. Kalven ligger. Adrenalinet pumpar. När jag är framme vid kalven är den redan död. Ett bra skott. två, tre minuter efter kommer Platon och skallar ända tills han är framme vid kalven. Kronhjortsjakt är speciell, eftersom djuren är extremt vaksamma. Platon har jagat bra hela hösten, djur har varit i pass men inget har blivit skjutet. Sista dagen får jag äran att skjuta både min och Platons första kronhjort. Ett oförglömligt ögonblick.
Kommentarer